Skatteåterbäring för idioter – När friskolor sätts på börsen (AcadeMedia, IES)

Två av Sveriges största friskolekoncerner skall antagligen börsnoteras under året. Jag vägrar investera i dem och tänkte försöka förklara varför det inte lönar sig för er heller (annat än för kortsiktig spekulation men det får andra syssla med). Om det som Voltaire (kanske) sa: ”att lotteri är en skatt på dumhet”  stämmer så är friskolor på börsen att likna vid en skatteåterbäring för idioter.

academedia

Bakgrund

Kort om skatt: Alla betalar vi skatt i större eller mindre utsträckning. Vi gör det som en del i det samhällskontrakt vi alla skrivit under. En vanlig missuppfattning är att staten på något sätt skulle förfoga över egna pengar. Att den ”stjäl” eller ”tjänar” pengar på vårt slit. Tror man detta har man dock inte förstått vad begreppet skatt innebär. Skatt är ingenting annat än ditt och mitt bidrag till underhållet (och vidareutvecklingen) utav våra gemensamma tillgångar.

Fram tills för 10-talet år sedan var det i Sverige svårare att göra sig rik på skattepengar. Visst fanns det korruption även då i Sverige, men den som ville göra sig rik på vår välfärd var ofta tvungen att formellt bryta mot lagen. Så är det inte längre.

Idag är det fullt möjligt att tjäna grova pengar på välfärden, alltså våra skattepengar. Vare sig det gäller sjukhus, flyktingmottagningar eller skolor är affärsidén enkel. Ta emot statligt stöd i form av exempelvis skolpeng. Hyvla sedan bort kostnader i form av främst personal och lokaler och ta ut kvarvarande pengar i vinst. Efter att ha gjort detta i några år så skriver man sedan ihop ett snyggt prospekt (vilket får det att vattnas i munnen på svenska småsparare, våra största skattebetalare). Sedan säljer man i en börsintroduktion tillbaka det som man en gång roffade åt sig. I slutändan sitter de svenska skattebetalarna/småspararna och kanibaliserar på sig själva. För att företaget skall fortsätta gå med vinst så måste vi nämligen fortsätta betala för mycket i skatt. Dessa vinster delas sedan tillbaka ut till oss ägare som en slags skatteåterbäring för idioter.


Om friskolor

Två former

Friskolor drivs främst i två former. Som ett aktiebolag eller som en stiftelse. Aktiebolaget har som mål att ta ut så mycket i vinst som möjligt medan stiftelsen inte får ta ut någon vinst alls*. Exempel på aktiebolag är AcadeMedia och den Engelska skolan medan exempelvis Victor Rydberg och Grillska Gymnasiet drivs som stiftelser. Hos de förra ligger fokus på den sista radens vinster medan allt överskott hos de sistnämnda återinvesteras i verksamheten. Det är för denna analysens skull väldigt viktigt att man lärt sig skilja på de två.

  • Efter diskussion med @academish på Twitter så blev det tydligt att jag uttryckt mig klantigt och felaktigt. Stiftelser får visst ta ut vinst. Däremot måste minst 80% av verksamhetsstiftelsers vinster återinvesteras i verksamheten för att stiftelsen skall kunna behålla de fördelaktiga skatteregler som finns. Stiftelser får alltså ta ut vinst men är ett väldigt osannolikt val av bolagsform för den som vill bli rik på utbildning. Om ni inte håller med mig så följ gärna @academish istället.

Hur får skolorna in pengar?

I Sverige betalar vi skattebetalare en skolpeng för varje elev som går i skolan. Vare sig denna går i en kommunal skola eller en så kallad friskola. Storleken på skolpengen för grundskolan har väldigt lite varians medan den för gymnasiet skiftar beroende på vilket program som elven går på. Den samlade skolpengen för alla skolans elever är de intäkter som en skola har. Den enda intäkten.

Hur är det möjligt att göra vinster på de skattepengar vi vikt för barnen?

Förutom rent fusk så finns det två möjligheter att tjäna pengar på våra skattekronor och barn. Det ena är att sänka lärartätheten per elev och det andra är att spara in på lokaler. Lousie Ancarcrona, en av medgrundarna till den väldigt framgångsrika stiftelsen som driver Victor Rydbergs gymnasium, säger: ”Det finns stora möjligheter inom skolverksamhet att snåla på pengarna och dränera verksamheten (…) Det är lärare och lokaler man betalar för, man har inte så mycket andra kostnader”. Skolutredaren Sten Svensson lägger till: ”Academedia och andra friskolkoncerner etablerar sig ofta i attraktiva områden med lättutbildade elever, sedan ser de till att fylla sina skolor. Och de tjänar mycket pengar på den låga lärartätheten”. Lättskötta elever i trånga lokaler med få lärare. Där har ni själva affärsplanen.

Utöver detta så kan man exempelvis syssla med rent fusk, så kallad ”programmaskering”. Det skolan då gör är att man startar tillexempel ett naturbruksprogram där skolpengen är så mycket som 4 gånger högre än för elever på ett vanligt program. Sedan byter man ut kurser som kräver stora investeringar mot kurser som inte kostar lika mycket pengar. Ex. Skogsmaskinförarkurs mot kajakpaddlingskurs. Därmed kan man stoppa överblivna pengar i egen ficka. Man kan även fuska med andra statsbidrag.

Argument för friskolor i aktiebolagsform

Egentligen finns det inga bra argument för varför det är tillåtet att driva skolor (eller sjukhus för den delen) i den här formen*. Eftersom skolornas intäkter kommer från våra surt förvärvade, och inbetalda skattekronor. För dem som vill driva bra friskolor så finns stiftelseformen. Jan Björklund har skrikit sig hes för aktiebolagens skull och flertalet gånger ljugit om att ingen skulle vara intresserad av att driva friskolor utan vinstintresse. Något som uppenbarligen är rent skitsnack då flera av de mest framgångsrika koncernerna drivs i stiftelseform. När man tittar på grundskolan istället för gymnasieskolan så är det till och med fler friskolor som drivs utan vinstintresse än med.

Betygssnittet ligger något högre för friskolor än kommunala skolor men mycket tyder på att vinstdrivande skolor driver upp betygsinflationen samtidigt som de i större utsträckning nekar svagare elever tillträde (diskriminerar bl.a elever med funktionsnedsättningar). Allt för att på pappret se bättre ut när det skall debatteras med politiker eller verksamheten skall krängas vidare.

*Även här har jag efter diskussion med en twittrare, @freddylundmark, fått korrigera. Han påpekade att det är väldigt svårt att få bank-finansiering av en skolstiftelse och att mindre rörelser då måste välja AB som bolagsform. Det här är naturligtvis ett problem som måste lösas på politisk väg. Ett AB är per definition inte dåligt men om finansieringsfrågan löses borde stiftelseformen räcka. Även Freddy bör man följa om man är intresserad av motargument mot tesen jag för här.

Argument för friskolor i allmänhet

Jag är inte negativ emot friskolor, jag är negativ mot friskolor med vinstintresse. En friskola kan helt klart visa sig vara effektivare på att investera skattekronorna den får av oss. En effektivare skola kan ha högre lärartäthet. Den kan köpa in bättre material och den kan satsa mer på vidareutbildning av sina pedagoger. Allt det här är jättebra när det fungerar. Inget av det här finns dock på riktigt inom de koncerner som drivs som aktiebolag. Om man lägger pengar på sådana dumheter blir det nämligen ingen vinst kvar att dela ut.

Övrig kritik mot friskolor i aktiebolagsform.

För den som intresserar sig för arbetsvillkor så har det även höjts röster för att det är svårare för personalen hos exempelvis AcadeMedia att organisera sig. Läs vad den fackliga representanten har att säga här om lägre löner och svårare förhandlingssits. Förtydligande: Artikeln är sedan 2014 och mycket har förhoppningsvis hänt sedan dess hos just AcadeMedia (facklig representant i styrelsen numera enligt @StenstromH på Twitter). Jag har inte den insynen som krävs för att uttala mig om alla friskolor generellt när det kommer till fackliga frågor och överlåter det således åt representanter för lärarnas fackförbund. Klart är att det har varit svårare förr men om det fortfarande är så låter jag vara osagt. 

Hur det ser ut i andra länder

I de flesta andra EU-länder med friskolereformer är vinstuttaget förbjudet i lag. I Holland, vilka har flest friskolor i världen, får den skola som använder sina pengar i andra ändamål än utbildning dryga böter. I Finland drivs de två procent friskolor som finns av allmännyttiga samfund utan vinstintressen. I Danmark får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän. I England fick inga skolor som åtnjuter offentliga medel tills nyligen gå med vinst, de har däremot gjort samma resa som Sverige och börjar nu ge vika för lobbyister som vill kunna tjäna pengar på skattebetalarna.


Sammanfattning

Friskolor kan ofta vara ett bra alternativ till den kommunala skolan. Däremot så kommer friskolorna aldrig bli en bra långsiktig investering för småspararen. Varje människa vid sina sinnes fulla bruk borde förstå att statligt skolstöd borde investeras i eleverna och inte någon annanstans. Det är ju vi som betalar de pengarna och även om vi nu har chansen att ta del av framtida utdelningar så betyder det ju ändå att vi bara får tillbaka pengar vi själva betalat in. För att knyta ihop säcken så är det ju så att vi valt att investera delar av våra skattepengar i barnens utbildning. De skall ju trots allt betala våra pensioner och sjukhusvistelser i framtiden. Då är det ju rent ut sagt korkat att på omvägar ta tillbaka pengar vi redan betalat för deras (och vår) skull.

I bästa fall kan man som ägare till aktier i ex AcadeMedia klappa sig själv på axeln för att man lurar andra skattebetalare. I min bok är det dock inget jag eftersträvar eller tycker att man kan vara stolt över och därför kommer jag utan att tveka att passa på de här bolagen.

Friskolor skall drivas utan vinstintresse och de skall inte sättas på börsen. 82 procent av Sveriges befolkning håller med mig. För att översätta till er som inte bryr er om moraliska spörsmål. Den politiska risken är skyhög. Vinstuttag är de flesta andra länder förbjudet och risken är stor att de i alla fall kommer att begränsas i Sverige i framtiden. En sådan begränsning hade över en natt gjort koncernerna helt värdelösa för dess ägare. Tänk GEO i USA. Vinner Hillary valet och begränsar vinstintresset i driften av fängelser, så är den REITen helt värdelös över en natt. Det här håller ständigt kursen nere. Detta kommer även förr eller senare att drabba AcadeMedia och den Engelska skolans aktiekurser.

Egentligen är det ett hån mot oss skattebetalare det som nu sker. Det är ju våra egna skattepengar som riskkapitalbolagen nu vill sätta på börsen och därigenom sälja tillbaka till oss. Det är, om man tänker på det från den vinkeln, så dumt så att klockorna stannar.

Disclaimer: Jag har jobbat både hos Academedia och inom kommunal skolverksamhet. (Även om lärarna på friskolan var minst lika goa och engagerade i sina elever på friskolan så ville ingen av dem jag hängde med ha något hellre än en fast anställning inom det kommunala skolväsendet. Vinstdrivande friskolor är ett hårt slit. Man har många elever och långa dagar. Ofta har man dessutom sämre lön. Böcker finns i undantagsfall och man får improvisera mycket. Vettiga gympasalar och bibliotek är bara att glömma. Men det är klart. Tycker man att barn kan gå 12 år i skolan med en Ipad och ett löparspår till hjälp så är det väl bra antar jag).


 

Extramaterial

Läs här vad bloggaren Hwaspinvest tycker om börsintroduktionen av AcadeMedia

 

FacebooktwitterFacebooktwitter

You may also like...