Utländska portföljinnehav – är valutan en risk eller en möjlighet?

Många gånger hör, och läser jag från andra investerare att de inte tar hänsyn till valutarisken. Att valuta är något diffust och att det i slutändan kommer att jämna ut sig. Åsikter jag till viss del håller med om, och till en annan del motsätter mig. 

För mig är valutarisken något jag inte vill lämna helt åt slumpen, samtidigt som jag hoppas kunna vända den till en möjlighet istället för risk. Iden till det här inlägget kom till efter ett stickspår i en Twitter-tråd om Stefan Thelenius magiska sparkalkylator och resultatet blev ett väldigt långt (har försökt dela upp det så gott det går) inlägg. Låt oss börja med några tankar på temat från andra bloggare. 

Hur jag hanterar valutarisken i portföljen

Först och främst skall sägas att jag tycker att man kan dela in valutarisken i två olika delar. En som man inte kan påverka själv och en annan som man helt klart kan påverka. Vi börjar med den första.

Den första delen handlar om hur valutan påverkar själva vinsterna som de olika bolagen gör. Detta är beroende av på vilka marknader bolagen är verksamma på och i vilken valuta de får betalt samt köper in varor i. Dessutom påverkas den här delen av vilka åtgärder som tas av själva bolaget för att minimera valutasvängningarnas påverkan på de egna siffrorna. Den här delen kan jag som minoritetsägare i ett företag naturligtvis inte påverka. Om jag vill äga bolaget så måste jag förlika mig med att dem som har ansvaret också klarar av att leverera oavsett vilka valutavindar som blåser. Det kan hända att ett företags vinster över tid fluktuerar på grund av yttre omständigheter, dessa kan man påverka lika lite som man kan påverka en varm vinters inflytande på ett el-bolag.

Den andra delen handlar om vilket pris man betalar för bolaget och det är något man helt klart kan påverka själv. Rätt eller fel, jag försöker här vända valutan till min fördel när det är möjligt och jag försöker minimera risken jag tar när det inte är möjligt.

I ”Vad skall man betala för en aktie” berör jag temat samtidigt som jag försöker förklara hur jag kommer fram till ett lämpligt riktpris för en aktie. Jag har alltså ett högsta riktpris för varje aktie på min bevakningslista (hur bolag landar på min bevakningslista kan ni läsa här). Det är detta riktpris som är grunden i mina försök att neutralisera valutarisken.

Jag har alltså ett riktpris på, låt oss säga, 100 dollar för Aktie X. Låt oss sedan börja där, med dollarn.


Hundra dollar är inte alltid hundra dollar

Så länge man inte lever i USA är 100 dollar inte det samma som 100 dollar. Vad jag menar ser man lätt då man tittar på en USD/SEK-graf.

dollarkurs20ar

En dollar i SEK 1996-2016 från Avanza

Hundra dollar har de senaste 20 åren varit värt allt mellan 598 och 1087 svenska kronor. Vi snackar 81% mer på toppen än botten och det är såklart det här kan spela en roll. Om jag inte räknat helt galet så hade någon som handlade i mars 2008 boostat sin investering med över 40% medans någon som handlade i Januari år 2002, med dagens höga kurs till trots, fortfarande tappat 17% av det sammanlagda värdet i SEK (allt annat lika givetvis).

Dessutom kan man enkelt se att kursen endast hållit sig stabilt över 8 SEK i tre till fyra år med ett par år till strax under.

Det här gör att jag känner ett behov av ett riktvärde att förhålla mig till. När är dollarn (byt mot valfri valuta) prisvärd? Eftersom jag inte är varken valuta- eller USA-expert så får det bli ett riktvärde baserat på historik. Eftersom att jag dessutom inser att sannolikheten är liten att jag skulle lyckas komma fram till något revolutionerande har jag helt enkelt tittat på vad valutan varit värd när börsen öppnat varje år.

Med de senaste två årens höga värden så har jag fått fram 7.15 dollar som riktvärde. Detta räknas sedan upp eller ned varje år i Januari precis som alla andra siffror i mina dokument.


Hur översätter jag det här till portföljmetodik?

Riktvärdet jag håller mig till är alltså 7.15 SEK för en dollar. Det är minst dit jag får räkna med att dollarn faller någon gång och det är minst dit jag hade räknat med att den klättrat tillbaka till om läget hade varit det omvända.

Det jag sedan gör är helt enkelt att jag tar mitt riktpris. Växlar detta för amerikanska aktier till en kurs av 7.15 SEK och jämför det med dagens pris vilket givetvis är USD växlat till SEK i realkurser (tack google sheets).

På så sätt kan jag alltid förhålla mig till snittpriset för en dollar och kan därför ta funderingen ut ur mina ekvationer på ett bättre sätt än om jag famlat i blindo och skjutit från höften. Priset i SEK förblir konstant medan priset i dollar fluktuerar. Det blir helt enkelt svårare för (amerikanska)bolag att komma ned på köpvärd nivå om dollarn står högt medan motsatta omständigheter råder när den står lågt. Inga konstigheter egentligen.


 Mina tankar om varför jag gör så här

Som jag nämnt tidigare i artikeln så hoppas jag givetvis dels minska risken att betala för mycket för en aktie. Samtidigt hoppas jag kunna dra nytta av valutan när den står lågt och fler bolag blir köpvärda utan att egentligen komma ned i faktiskt pris.

Det senaste året har man sett motsatta mynt av dessa effekter. I Norge och Canada har bolagen för mig blivit billigare medan de i USA konstant legat på en dyr nivå i SEK. I Finland och Danmark är läget neutralt.


En annan viktig aspekt av detta är den som tillkommer för utdelningsinvesteraren

Här gäller samma devis som för dollarn. Fem procent är inte alltid fem procent. Både PM och O var exempelvis uppe och nosade på 5% i utd under året. Men det gäller bara för amerikanska investerare och inte för oss långsiktiga investerare i SEK. Förutsätter vi nämligen att dollarkursen sjunker tillbaka till normalnivåer så innebär det att utd i SEK motsvarande 5% idag bara är 4.2% då (allt annat lika).

Eftersom utd är en del av min avkastningsförhoppning så tittar jag på om 4.2% för O är något jag kan leva med. Här menar jag att de som säger att tiden jämnar ut kursen har rätt. Jag tror bara inte att den jämnas ut till fördel för den som köper på höga nivåer.

På samma sätt fungerar låga valutakurser för eller senare som en turbo. Köpte man dollar för 6 SEK 2008 har man idag fått 40% extra turbo på utdelningen. Inte fy skam även om hälften kanske är mer realistiskt att hoppas på över tid.


Ett praktiskt exempel från den senaste tiden

Minns ni när Avanza erbjöd gratis courtage på amerikanska aktier under sin ”Black Friday”? Det var givetvis ett hyggligt grepp av Avanza men enligt mig helt feltajmat för oss kunder (om man inte sålde förstås).

Endast under 2-3 av de senaste 20 åren har dollarn stått högre än den gjorde under årets Black Friday

Endast under 2-3 av de senaste 20 åren har dollarn stått högre än den gjorde under årets Black Friday. Från:Avanza

Dollarn stod nämligen i runt 8.7 SEK den dagen och det lilla som de flesta av oss sparade i courtage försvann ifrån framtida avkastning i form av dyrt inköpspris. Själv utnyttjade jag dagen till att sälja av ett innehav som, tack vare just valutakursen, letat sig upp på plus/minus noll och som jag inte ville behålla (hej missbedömning). Det blev inget som helst köp av amerikanska aktier den dagen.


Vad gör jag förutom detta för att minimera valutarisken?

Diversifiering, diversifiering och diversifiering

Rent mentalt har jag delat upp min portfölj i 5 olika delar. Sverige, Skandinavien, USA, Canada, och globala företag (mest handlade på US-börserna). En stor och bred fördelning gör inte bara att man som aktieägare tar en mycket mindre bolagsrisk. Man tar även en mycket mindre valutarisk.

Jag har dessa marknader att tillgå genom Avanza och jag försöker utnyttja detta faktum när jag tittar på bolag att plocka in. För tillfället och sedan något år är det mest Norge och Canada av de utländska marknaderna där bolagspriserna gynnas av stark krona medan jag i USA mest kollar på bolag noterade där men verksamma på andra ställen.

Den globala delen av portföljen är till mestadel nämligen noterad i USD men borde tjäna i kurs på ett dollarras vilket då rent teoretiskt skulle kunna bli en naturlig hedge till övriga valutor. Det här är den del av strategin jag är absolut minst övertygad av själv. Men huvudsakligen äger jag bolagen för att de är fina. Framtiden får utvisa hur det går när dollarn svänger nedåt igen.


Reflektion

Först och främst är detta ett sätt för mig att säkra värdet på min portfölj och framtida utdelningar. Felaktiga beslut vid fel tidpunkt kan, i fråga om valuta, ge häftig motvind för lång tid framöver. Samtidigt är det ett sätt för mig att underlätta köp- eller säljbeslut. En dollar på 6 SEK skulle ge mig större valfrihet på börsen, en dollar på 9 SEK skulle få mig att rygga tillbaka.

Jag tror helt enkelt att det är lätt att glömma att man på andra sidan pölen fullständigt skiter i vad den svenska kronan är värd gentemot dollarn. Det påverkar varken från eller till för dem. Därför är det vi som investerare (med SEK som grund) som måste förhålla oss till detta på något sätt. Svajande valutakurser är förutsättningar vi måste leva med. Antingen stoppar man huvudet i sanden eller så försöker man som långsiktig investerare att anpassa köp och säljbeslut till dessa förutsättningar i den mån det nu är möjligt.

Jag håller för skojs skull även koll på exakt hur alla valutor påverkar min portfölj i realtid samt vad som händer om x valuta stiger eller sjunker med x mycket. En CAD på 6.7 SEK påverkar exempelvis min sammanlagda portfölj positivt med 0.95%. En CAD på 5.5 SEK skulle sänka den samma med 2.18%. Med hjälp av detta slipper man sedan över- eller undervärdera sin portföljs plus eller minus de gånger det främst beror på valutasvängningar.

Hur gör ni?


FacebooktwitterFacebooktwitter

You may also like...